Tandköttsinflammation – Gingivit

Inflammerat tandkött, även kallat gingivit, är ett vanligt problem som kan leda till allvarligare tillstånd om det inte behandlas. Här kan du lära dig mer om symtom, orsaker och behandling av inflammerat tandkött, samt hur du kan förebygga det.

Symtom på ett inflammerat tandkött

När tandköttet blir inflammerat förändras dess utseende och känsla. Några av de vanligaste symtomen inkluderar:

  • Rödhet och svullnad: Tandköttet blir rödare än vanligt och kan svälla upp på grund av inflammation.
  • Blödning: Inflammerat tandkött blöder ofta vid tandborstning eller användning av tandtråd.
  • Ökad känslighet: Det inflammerade området kan vara ömt och känsligt för beröring samt temperaturförändringar.
  • Dålig andedräkt: Inflammation kan orsaka dålig andedräkt eller en obehaglig smak i munnen.

Ett friskt tandkött är ljusrosa, fast och sitter tätt kring tänderna.

Behandling av inflammerat tandkött

Det är viktigt att behandla ett inflammerat tandkött så snart som möjligt för att undvika att det utvecklas till mer allvarliga tillstånd som tandlossning (parodontit).

Behandlingen består vanligtvis av en professionell rengöring. Din tandläkare eller tandhygienist tar då bort plack och tandsten som kan ha ansamlats på tänderna och orsakat inflammationen. Du kan boka tid för rengöring på alla våra kliniker.

Efter en professionell rengöring med tandstensborttagning kan det klia i tandköttet, det kan vara ett tecken på att tandköttet läker.

Det är viktigt att du upprätthåller en god daglig tandvårdsrutin hemma efter behandlingen för att hålla tandköttet friskt.

Så förebygger du inflammation i tandköttet

För att förhindra inflammation i tandköttet är det viktigt att ha en god munhygien och följa en god munvårdsrutin:

  • Borsta tänderna två gånger dagligen: Använd en mjuk tandborste och fluortandkräm för att borsta tänderna noggrant.
  • Använd tandtråd dagligen: Rengör mellan tänderna för att avlägsna plack och matrester som tandborsten inte når.
  • Skölj med munskölj: Antibakteriellt munskölj kan minska bakteriebelastningen i munnen.
  • Gå på regelbundna tandläkarbesök: Tandläkaren kan upptäcka och behandla tidiga tecken på inflammation samt ge professionell rengöring.

Har du fått en inflammation i tandköttet behöver du boka tid för behandling hos tandläkare. Även om en noggrann daglig munhygien kan förbättra tandköttets hälsa, behövs professionell tandvård för att behandla problemet på djupet.

Tandsten, som bildas när plack får härda, kan inte avlägsnas genom vanlig tandborstning eller användning av tandtråd. Det är därför viktigt att du söker professionell hjälp om du misstänker att du har inflammerat tandkött.

Inflammation i tandköttet bör behandlas i ett tidigt skede

Att behandla tandköttsinflammation i ett tidigt skede är avgörande för att undvika mer allvarliga komplikationer.

Om inflammationen inte tas om hand kan den sprida sig till de djupare vävnaderna som stödjer tänderna, vilket kan leda till parodontit, en tandköttssjukdom som kan orsaka tandlossning.

Orsaker till att det uppstår inflammation i tandköttet

Den vanligaste orsaken till inflammerat tandkött är ansamlingen av plack, en klibbig beläggning av bakterier, matrester och saliv, som bildas på tänderna. Om plack inte avlägsnas regelbundet kan det hårdna till tandsten, vilket ytterligare irriterar tandköttet.

Andra faktorer som ökar risken för inflammation listar vi nedan.

Tobaks- och nikotinanvändning

Tobak skadar tandköttet och försämrar kroppens förmåga att bekämpa infektioner. Nikotin minskar blodcirkulationen i tandköttet och kan maskera symtomen på inflammation i tandköttet.

Diabetes

Personer med diabetes har ökad risk för tandköttsinflammation på grund av nedsatt immunförsvar och blodcirkulation.

Genetiska faktorer

Vissa personer är genetiskt benägna att utveckla inflammation i tandköttet.

Kort om tandköttets funktion

Tandköttet, eller gingivan, är den mjuka vävnaden som omger tänderna och skyddar de underliggande benstrukturerna.

Ett friskt tandkött är ljusrosa, fast och sitter tätt kring tänderna. Dess huvudsakliga funktion är att fungera som en barriär mot bakterier och andra skadliga ämnen, vilket hjälper till att förhindra infektioner.